Nyligen drabbades Spanien av ett omfattade strömavbrott. Orsaken var att de inte förmådde reglera frekvensen i systemet. Produktion av el från vindkraft och solenergi var så stor att den totala elproduktion översteg konsumtionen.

De som arbetar för fri och öppen programvara. Internet och IT-branschen är på många sätt odemokratiska och diktatoritska. Stora företag baserade i USA dominerar det mesta. De största företagen omsöttningsmässigt är Amazon, Apple, Alphabet (Google), Samsung, Foxconn (Hon Hai), Microsoft, Jingdong, Alibaba, AT&T och Meta (Facebook). Amazon, Apple, Alphabet, Microsoft och Meta brukar kallas de fem stora och de dominerar nätjänster, operativsystem såväl som sociala medier.

I helgen slocknade tv-rutan för hundratusentals svenskar. SVT hade utsatts för en överbelastningsattack, och play-sändningarna låg nere i flera timmar. Det är ett haveri i sig. Men den stora frågan som ingen ställer är: Varför har SVT valt att driva samhällskritisk infrastruktur hos den amerikanska molnjätten Amazon?

I samband med cyberattacken granskade vi nätverkstrafiken och upptäckte att Sveriges Television drivs på Amazons molnplattform. Att man där inte klarade av överbelastningsattacken är en sak – men än värre är att Trump alltså har makten att när som helst släcka tv-kanalerna.

Det här handlar om mer än att Antikrundan inte sändes i tid. SVT är en del av totalförsvaret. Public service-bolaget har i uppdrag att förmedla viktig information i kristider, krig och andra samhällshotande situationer. I händelse av allvarliga kriser – väpnade konflikter, naturkatastrofer och ja, cyberattacker – måste SVT stå stadigt som en trovärdig och fungerande informationskanal. Att den här centrala funktionen nu är beroende av ett amerikanskt företag, under amerikansk jurisdiktion, är inte bara ett tekniskt felsteg utan ett strategiskt säkerhetshot.

I ett läge där USA:s politiska kurs kan förändras över en natt är det naivt att tro att våra kommunikationskanaler alltid kommer att prioriteras – eller ens tillåtas – fungera fritt. Dessutom har MSB har i flera analyser varnat för juridiska och säkerhetsmässiga risker med utländska molntjänster, särskilt amerikanska, för samhällsviktiga funktioner. SVT: Varför väljer ni att lägga samhällskritisk infrastruktur i händerna på en enskild, amerikansk molnjätte? Vilka fler av era funktioner drivs från USA?

Källor:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-har-tekniska-problem-prdzb6

https://www.dn.se/sverige/varningen-microsoft-kan-stanga-ner-sverige

Internet fungerar inte likadant som för 30 år sen. Allt som fungerade för 20 år sen på internet fungerar idag skriver Jesper Nilsson i ETC. Det är faktiskt inte korrekt även om jag håller med om det han skriver i övrigt. 30 år gamla mejladresser funkar fortfarande men inte alltid.

DEBATT. Det bör finnas lagkrav som tvingar offentliga och privata aktörer att stödja fler än en godkänd e-legitimation, skriver Marko Janicic, ingenjör och C-ledamot i Stockholms stad.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Vi tar det nästan för givet i dag – att vi snabbt och enkelt kan logga in på Skatteverket, förnya ett recept eller signera ett hyreskontrakt, allt med några klick i Bank ID-appen. Men bakom bekvämligheten döljer sig ett växande demokratiskt och säkerhetsmässigt problem. Bank ID har blivit en kritisk infrastruktur som kontrolleras av en privat aktör utan insyn, konkurrens eller politisk styrning. Det monopolet måste brytas.

Bank ID ägs av ett konsortium av Sveriges största banker. Det är inte en offentlig tjänst – det är en kommersiell produkt som vuxit till att bli samhällets standard för digital identitet. Myndigheter kräver att tjänsten används, privata aktörer bygger sin affär kring den och medborgarna förväntas ha den. I dagsläget finns några alternativ, men utan en ordentlig konkurrensmöjlighet.

När Bank ID ligger nere, som vid flera tillfällen de senaste åren, drabbas samhället direkt. Medborgare kan inte logga in på Försäkringskassan och företag kan inte få signaturer på avtal. Till och med röstning i vissa interna partival sker via Bank ID. Det är orimligt att ett enskilt tekniskt system kan få sådan effekt över hela samhället.

Så länge bankerna själva äger Bank ID finns inga incitament att släppa in andra aktörer på sina plattformar. Tvärtom, de har allt att vinna på att bevara sin exklusiva ställning. Det gör marknaden trögrörlig, teknikutvecklingen inåtvänd och hela systemet sårbart.

Alternativ som Freja e -ID existerar, men används knappt – inte för att de är dåliga, utan för att myndigheter och företag fortsatt låser in sig i Bank ID. Det borde vara lika självklart att kunna logga in med flera legitimationer som det är att kunna välja mobiloperatör. Men så ser det inte ut i dag.

Flera partier har i många sammanhang förespråkat att det måste finnas fungerande alternativ till Bank ID. Det är en fråga om konkurrens, säkerhet och digital frihet. Ingen aktör ska kunna bygga upp ett så fullständigt beroende utan att också omfattas av särskilda krav på tillgänglighet, interoperabilitet och öppenhet.

Den naturliga tanken är att staten borde ta över Bank ID. Det är lätt att förstå resonemanget, men det skulle inte lösa sårbarhetsproblematiken och vore ett väldigt riskabelt vägval. Staten har historiskt inte lyckats med att bygga tekniska system. De blir dyra, sega och sällan användarvänliga. Risken är stor att vi byter ett monopol mot ett annat – och dessutom ett som inte är särskilt bra på driftssäkerhet eller innovation. Vi alla minns hur det gick för Skolplattformen i Stockholm stad.

Nej, lösningen ligger i att staten sätter ramarna, men inte står för lösningen. Det bör finnas lagkrav som tvingar offentliga och privata aktörer att stödja fler än en godkänd e-legitimation. Och det bör införas tekniska standarder för hur olika system för inloggning och signering kan konkurrera, men ändå fungera sömlöst tillsammans.

På EU-nivå diskuteras nu en ny förordning för digital identitet, e-IDAS 2.0, som bland annat ska möjliggöra e-legitimationer som fungerar i flera länder. I dagsläget har Freja e-ID publikt sagt att de planerar att notifieras och uppfylla förordningen, vilket är bra. Men det behövs mer för att skapa ordentlig konkurrens och en fungerande marknad. Men då krävs även politisk vilja.

Marko Janicic. Pressbild

Bank ID används i dag både för att legitimera sig och för att skriva under avtal. Det sker ofta i ett svep – men sällan med tydlig information om att det faktiskt handlar om två olika saker. Många vet inte om de bara loggat in, eller faktiskt signerat ett bindande juridiskt dokument.

Detta är inte bara en teknisk detalj. Det handlar om rättssäkerhet, informationsansvar och användarskydd. Jag vill att dessa två funktioner delas upp – antingen i separata appar eller i tydligt skilda gränssnitt. Användaren måste förstå när den säger ”hej” – och när den säger ”ja”.

Digitaliseringen är inte bara en teknisk fråga. Det är också en fråga om egenmakt och rätt att välja. I ett liberalt samhälle ska individen kunna välja, inte tvingas in i ett enda system. Vi skulle aldrig acceptera ett telefonmonopol, ett skolmonopol eller ett vårdmonopol – varför gör vi det när det gäller identitet och signering?

Bank ID har varit ett framgångsrikt projekt. Men just därför är det extra viktigt att vi inte låter dess framgång växa till ett beroende vi inte kan ta oss ur. Sverige behöver digital valfrihet. För säkerhetens skull, för innovationens skull och för demokratins skull.

Marko Janicic, ingenjör och företagare inom it, ledamot för Centerpartiets distriktsstyrelse i Stockholm stad

Handlar om att låta processorn vila.

Microsoft har nyligen lagt till möjligheten att visa en stor klocka med sekunder i Windows 11:s meddelandecenter (klicka på klocka/datum i Aktivitetsfältet). Under systemets första två år fanns ingen klocka alls med sekundvisare, men 2023 lade företaget till möjligheten att slå på sekundvisare i Aktivitetsfältet – med en varning om högre strömförbrukning.

I ett blogginlägg skriver Microsoft-veteranen Raymond Chen om turerna och varför utvecklarna valde bort sekunder.

Orsaken stavas energieffektivitet. Microsoft har en särskild grupp utvecklare som enbart sysslar med att se till att systemet är optimerat för låg strömförbrukning, och alla funktioner som alltid är igång och kör oftare än varje minut hamnar under luppen.

Om klockan i Aktivitetsfältet inte visar sekunder drar Explorer.exe 0,417 milliwatt i genomsnitt med standardinställningar. Med sekundvisare mångdubblas energiförbrukningen då den genomsnittliga effekten ökar till 5,42 milliwatt. Det kan låta lite – skärmen på en typisk bärbar dator drar flera hundra milliwatt – men Raymond Chen skriver att utvecklarna tittar på helheten, och ”många bäckar små”.

#microsoft #windows

Microsofts nedstängning av åklagares e-postkonton visar att Trump också kommer att kunna pressa Danmark och Grönland med tech-sanktioner, menar en expert.

Det är ett uttalat mål för USA:s president Trump att annektera Grönland. Det har han upprepat igen och igen. Men i vilken utsträckning amerikanska företag kan användas som medel, så att Maga-chefen kan nå sina nordatlantiska mål, har hittills varit oklart.

Det var fram tills att Microsoft blev centrum för en mindre skandal. Som led i ett amerikanskt sanktionspaket mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Holland och chefsåklagare Karim Khan har Microsoft valt att blockera hans tillgång till e-posttjänsten Outlook. Och om Trump använder exempelvis tech-företag för att pressa Danmark eller Grönland i territorialkonflikten, så finns det inte mycket att göra åt det.

– Det är fullt tekniskt möjligt att få Danmark helt på knä, om man stängde av Azure (Microsofts molntjänst, reds anm) i morgon. Jag tror att Microsoft har rätt när de säger att de kommer att göra vad de kan för att motstå. Men när man kan göra det mot ICC, så kan jag inte se varför man inte skulle göra det mot Grönland eller Danmark. Varför skulle det inte ske igen? säger Signe Ravn-Højgaard, direktör på tankesmedjan Digital Infrastruktur.

Nya leverantörer

På Grönland har man på grund av flera brott på sjökablar 2019 valt att ha lokalt värdskap för kritiska system inom självstyrets administration och hälsovård, men flera kommuner har it-tjänster hos Big Tech. Här skulle president Trump i princip kunna genomdriva nedstängning, om han valde att använda presidentdekret för att införa sanktioner mot Danmark eller Grönland.

Det är en mer eller mindre offentlig hemlighet att för ett relativt isolerat och geografiskt stort samhälle som Grönland fungerar amerikanska Facebook som ett slags nationellt intranät. Maren Sander Granlien, direktör på det grönländska it-konsultföretaget Ilik, menar att exemplet med ICC-chefsåklagaren och Microsoft definitivt har visat att grönländarna måste flytta till alternativ till Big Tech.

”Det är på tiden att hitta en annan plats att ha den offentliga debatten och det allmänna meningsutbytet. Något annat är att i stort sett alla offentliga myndigheter, vårt nationella nyhetsmedium och alla idrottsklubbar med mera, informerar och debatterar på Facebook. Därmed matar vi USA med all data och info om vårt land på ett samlat ställe – lätt att analysera på – utan att behöva anstränga sig. Med möjlighet att styra och manipulera det”, skriver hon.

Trumps sanktioner mot ICC var en reaktion på att domstolen i november förra året utfärdade arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant i kölvattnet av landets omfattande angrepp i Gaza. Microsofts ledning har annars varit på en flera månader lång charmturné med löften om att företaget kommer att skydda europeisk infrastruktur och data mot ingrepp från USA.

I Holland har ärendet enligt tidningen De Volkskrant lett till att tio vitala organisationer inom landets offentliga sektor har vänt sig till den holländska molnleverantören Intermax för att utforska alternativ till amerikansk tech.

– Men det är inte lätt att byta. En typisk it-migration kan ta mellan sex månader och tre år, säger Intermax-direktör Ludo Baauw.

Starlink-flirt

Den grönländska teleleverantören Tusass har under våren 2025 förhandlat med det Elon Musk-ägda Starlink om att leverera satellitinternet till det stora ösamhället, som är kommunikativt sårbart. Men hittills har förhandlingar inte burit frukt, eftersom Starlink enligt uppgift själv vill driva förbindelserna, vilket inte är omedelbart möjligt då Tusass har ett statligt telemonopol på Grönland.

Just Starlink har blivit ett primärt exempel på hur svårt det är att skilja amerikansk tech från den amerikanska regeringen. I kölvattnet av Trumps omfattande tullkrig har en rad länder plötsligt godkänt Starlink och ingått distributionsavtal. Däribland afrikanska Lesotho, DR Kongo, Somalia samt Pakistan, Vietnam och Bangladesh.

I ett PM från det amerikanska utrikesdepartementet, som Washington Post har fått tag i, står det:

– Medan regeringen i Lesotho förhandlar ett handelsavtal med USA, så hoppas den att licensieringen av Starlink demonstrerar goodwill och intentioner att välkomna amerikanska företag.

Det är en bred palett av bekymmer om killswitches, datainsamling, spionage och utpressning, som har fått de flesta europeiska länder att ompröva det tunga beroendet av amerikanska teknikjättar och undersöka möjligheterna för strategisk och teknisk suveränitet.

Den här artikeln har tidigare varit publicerad i danska Ingeniøren. Ny Teknik översätter och publicerar utvalda artiklar exklusivt för prenumeranter, som en del i ett samarbete mellan tidningarna.

Webhallen, Power och åtta andra företag riskerar vite – Konsumentverket kräver bättring under hot om 22 miljoner.

Under våren 2025 har Konsumentverket granskat hur ett antal stora företag sköter sin prismarknadsföring. Fokus har legat på hur priser presenteras under kampanjer, särskilt i relation till prisinformationslagen som kräver att det lägsta priset de senaste 30 dagarna anges vid reor.

Webhallen och Power tillhör de tio företag som nu fått förelägganden om att rätta till bristerna. Om detta inte sker kan de bli skyldiga att betala höga vitesbelopp. Enligt myndigheten har båda företagen tidigare lovat att följa reglerna, men ändå fortsatt med felaktig marknadsföring under Black Friday.

– Det handlar om återkommande brister. Företagen har haft möjlighet att göra rätt men har inte gjort det, säger Maja Lindstrand, jurist på Konsumentverket.

Bland de andra granskade företagen finns även välkända varumärken som Åhléns, Stadium och Nordic Nest. Totalt handlar det om förelägganden med ett sammanlagt vitesbelopp på 22 miljoner kronor.

Prisade produkter visade sig vara dyrare

I flera fall har företagen räknat ut rabatter från påhittade eller högre ordinarie priser, vilket gör att erbjudandena framstår som bättre än de faktiskt är. I ett exempel från granskningen marknadsfördes en vinterjacka som nedsatt med 22 procent, trots att det faktiska priset var flera hundra kronor högre än det lägsta tidigare priset.

Vilseledande prisinformation gör det svårt för konsumenter att avgöra om en rabatt verkligen är fördelaktig – något som särskilt spelar roll under stora reaperioder som Black Friday. Enligt Konsumentverket undergräver den här typen av marknadsföring konsumenternas möjligheter att fatta informerade beslut.

Företagen har fått en viss tid på sig att åtgärda bristerna. Om så inte sker kan Konsumentverket ta ärendena vidare till domstol, där vitesbelopp på upp till 22 miljoner kronor kan komma att dömas ut.

#konsumentverket #power #webhallen

Att köra Excel på Linux är inget ovanligt, men för första gången har någon gjort tvärt om.

Microsoft Excel är ett program som i teorin går att använda till i princip vad som helst, även om det är långt ifrån optimerat för något annat än kalkylblad. SweClockers har tidigare bland annat skrivit om ett Fallout-inspirerat spel utvecklat i Excel, och i början av 2024 visade en utvecklare upp en fullt fungerande 16-bitarsprocessor på 3 Hz med 128 KB arbetsminne, en ”skärm” på 128 × 128 pixlar med 16 färger och ett hemsnickrat assembler-språk kallat EXCEL-ASM16.

Nu har en annan utvecklare gett sig på att köra Linux i programmet, rapporterar Techspot. Linux In Excel är utvecklat av en anonym utvecklare som kallar sig NSG650 och har delats på Github. Ryska Youtube-profilen Andrei ”Enderman” Illarionov har också bidragit med kod för tangentbordsinmatning, och visar upp projektet i en video.

NSG650 erkänner att projektet delvis är ”fusk” eftersom hårdvaruemuleringen inte är skriven i VBA eller använder Excel-formler utan är en extern DLL i form av mini-rv32ima, en extremt minimal RISC-V-emulator med bara 400 rader kod. Ett VBA-makro laddar DLL-filen och använder celler i kalkylbladet för in- och utmatning.

#excel #hobby #linux

fjärrinlägg från: https://aggregatet.org/post/1182909

Nyheter och information om fria och öppna sociala medier utanför storföretagens och algoritmernas kontroll.

Kinesiska forskare har tagit fram en ny och lovande typ av flashminne.

Forskare vid Fudan-universitetet i Shanghai har utvecklat en potentiellt banbrytande typ av flashminne, rapporterar Tom's Hardware. Flashminneskretsar och andra icke-flyktiga minnestyper är normalt många gånger lång­sammare än flyktiga minnestyper som DRAM och SRAM, men genom att överge kisel och istället använda kol lyckades forskarna ta fram kretsar som skriver data ännu snabbare.

Kolet i fråga har formen av grafen, en skiva av kolatomer arrangerade i ett hexagonalt rutnät som har visat sig ha flera häpnadsväckande egenskaper – något som bland annat uppmärk­sammades med ett Nobelpris 2010.

Tekniken har fått namnet Phase-change Oxide eller Pox, och en skrivcykel tar så lite som 400 pikosekunder – upp till 25 gånger snabbare än vanligt arbetsminne, som ligger på 1–10 nano­sekunder. Jämfört med traditionellt flashminne, vars skrivhastighet för enstaka ettor och nollor ligger på minst en mikrosekund, handlar det om tusentals gånger högre hastighet.

I en storskalig lagringskrets finns det så klart många andra parametrar som avgör både bandbredden och hastigheten på små slump­mässiga läs- och skrivoperationer, och det är en bra bit kvar till färdiga produkter. Forskarna har hittills visat att tekniken är gångbar i enskilda minnesceller och håller nu på att försöka skala upp den till större strukturer.

#flashminne #forskning #nanoteknik

Häromdagen utsattes Bluesky för en DDOS-attack som gjorde att det i praktiken helt slutade fungera under en timme. Problem kvarstod dock under längre tid.. Om Bluesky hade varit ett decentraliserat socialt nätverk hade det inte blivit så.

De mest använda sociala medierna i Sverige är Youtube, Facebook, Instagram, Snapchat, LinkedIn, TikTok, Flashback, X, Pinterest, Discord, Reddit, Roblox, Twitch, BeReal och Threads. Bluesky, Yubo och Mastodon har färre användare.